Höjdpunkter 2018: En magisk sportsommar att minnas
Det börjar bli dags att runda av sommaren ur sportslig synpunkt.
Snart väntar en höst där fotboll och hockey kommer få mycket uppmärksamhet, Premier League har redan inletts och snart är det dags för flera av de andra europeiska storligorna att dra igång innan pucken släpps i SHL, SDHL och inte minst NHL där Washington ska försöka ta hem en ny titel. Men först tycker jag vi sätter oss ner och blickar tillbaka på en fantastisk sommar.
Rent historiskt brukar man ranka olympiska somrar som de mest händelserika, de flesta minns Stefan Holms guldhopp från Aten och Jenny Rissveds bragdlopp från Rio kommer man tala om många år framöver. Därför var det nog många som tänkte att årets höjdpunkt redan skett i form av vinterns OS i Sydkorea där den svenska truppen lyckades skrapa ihop ett helt gäng medaljer av de finaste valörerna.
Trots det så kommer den här sommaren gå till historien som en väldigt framgångsrik sådan för svensk idrott. Den inleddes med ett världsmästerskap i fotboll där det svenska laget överraskade flera gånger om, många trodde inte ens att de blågula skulle ta sig vidare från gruppen men med kapten Andreas Granqvist i storform vann man till och med gruppen och i åttondelsfinalen besegrades Schweiz. Trots förlusten mot England i kvarten kunde spelarna åka hem med svensk fotbolls främsta merit på herrsidan sedan den där klassiska sommaren för 24 år sedan. Vad skulle kunna överträffa den här bedriften?
Några veckor senare fick vi svaret. Armand Duplantis åkte till friidrotts-EM i Berlin med höga förväntningar på sina tonårsaxlar, hans fina tävlingar tidigare under sommaren gjorde att många räknade med att supertalangen skulle åka till Tyskland och ta hem landets första stavhoppsmedalj sedan Patrik Kristiansson (numera Klüft) tog hem ett silver i VM 2003. Satte det svenska folket och alla experter för höga krav på honom?
Under kvalet såg det stundtals nervöst ut men 18-åringen lyckades ändå ta sig vidare till finalen. Ett steg närmare en medalj. Problemet var att flera av världens främsta också skulle vara med i just den finalen och storfavoriten Renaud Lavillenie såg ut att vara i riktigt fin form. När det var dags för finalen syntes det tidigt att även svensken var i strålande form, han visade dessutom prov på fint självförtroende när han valde att stå över en av de tidigare höjderna och när ribban låg på 5,95 satte han nytt personligt rekord och i samma stund en extra press på de andra i tävlingen. Redan där kunde svensken ha lämnat arenan med ett resultat som både han och alla svenskar skulle vara väldigt nöjda med men han var långt ifrån färdig. Med ett fantastiskt hopp på 6,05 (som nog egentligen var närmare 6,20) säkrade supertalangen en stund senare segern och i samma stund skrev han in i sig i historieböckerna. Det är bara legenden Sergej Bubka som lyckats hoppa högre utomhus. Det är svårt att sätta Duplantis prestation i ett större perspektiv men det måste ha varit länge sedan en svensk idrottare slog igenom på ett liknande sätt.
Bragdkvällen på Berlins olympiastadion gör att mycket annat hamnar i skuggan men vi får inte glömma bort att friidrottarna åker hem med totalt fyra medaljer där även Andreas Kramer stod för en fantastisk prestation när han sprang hem ett silver på 800 meter. Även där kan en ny internationell stjärna vara född.
Under EM-veckan ägde även ett flertal olika mästerskap rum i Glasgow och där lyckades svenskarna också väldigt bra. Vi fick bland annat se ett guld i golftävlingarna och i gymnastikhallen stod Jonna Adlerteg för en fin prestation när hon tog silver i barr. Sarah Sjöström tog fyra guld och visar återigen att hon är sin idrotts största, vi får gå tillbaka till Michael Phelps glansdagar för att hitta en lika dominant simmare. Utan att ta ut något i förskott kommer nog det mesta handla om henne och vår nye stavhoppskung när det blir dags för idrottsgalan i början av nästa år.
Vilken har varit sommarens största höjdpunkt för dig?
