Finalen i fotbolls-VM: Värdiga segrare – trots allt

Igår kokade både Moskva och Paris när Frankrike tog hem ett efterlängtat VM-guld.

Så är det slut, årets största fotbollsfest. Den senaste månaden har vi sett mängder av matcher, massor av snygga mål och minst lika många favoriter som fallit. Redan efter gruppspelet fick Lionel Messi lämna turneringen och kort därefter var det Cristiano Ronaldos tur. Spanien hade en för tidig formtopp och de regerande mästarna från Tyskland lyckades inte när det gällde som mest. Lagets uttåg i gruppspelet är VM:s största besvikelse.

När stora favoriter föll klev andra fram, Kroatien gick hela vägen till final och Frankrike visade att de är i toppfotbollen för att stanna. De tog som bekant EM-silver för två år sedan och sedan dess har de blivit ännu bättre. Sedan finalen på hemmaplan har spelare som Paul Pogba, Raphaël Varane och inte minst Kylian Mbappé tagit stora kliv framåt. Samtidigt har Antoine Griezmann befäst sin plats som en av världens främsta och det börjar bli dags för honom att flytta till en större klubb. Inget ont menat om Atletico Madrid men en spelare av hans rang hör hemma i en ännu bättre klubb där han får chansen att vinna de största klubbtitlarna.

Gårdagens final var den målrikaste sedan 1966 då England besegrade Tyskland med samma siffror men det var på många sätt en slump att det faktiskt blev så många mål. Kroatien inledde matchen på ett bra sätt men man hade tidigt otur när en av sina egna spelare nickade bollen i mål. Kort därefter lyckades Ivan Perisic kvittera men sedan dröjde det inte länge innan fransmännen fick en tveksamt dömd straff som Griezmann tog vara på. I andra halvlek lyfte kroaterna upp spelet i jakt på mål men det gav ytor och “Les Bleus” kunde springa iväg till en 4-1 ledning. Hugo Lloris stod sedan för turneringens bjudning som gav Kroatien lite hopp men närmare än 4-2 kom man inte och Frankrike fick därför lyfta VM-pokalen för första gången sedan 1998. Trots att man egentligen gjorde långt ifrån sin bästa insats i turneringen.

Även om många höll en extra tumme för ett hårt kämpande Kroatien så känns det rättvist att Frankrike tog hem guldet. Man öppnade turneringen lite tveksamt men blev sedan bättre för varje match som gick, att man sedan tog sig genom slutspelets svåraste halva genom att slå ut både Argentina och Belgien visar vilken klass det finns i det franska laget. Deras stabila backlinje höll toppklass och på mittfältet visade återigen N’Golo Kanté att han är en av de allra främsta centrala mittfältarna. Få spelare gör så mycket utan att få de stora rubrikerna. I anfallet var Mbappé den stora stjärnan men Olivier Giroud gjorde också en hel del nytta, trots att han inte stod för några mål i turneringen.

Frankrike stod för ett imponerande VM men det gjorde sannerligen även Kroatien. Deras kämparanda tog laget vidare från både åttondel och kvartsfinal och i semin mot Frankrike visade man verkligen sin styrka. Luka Modric fick ta emot pris som turneringens främsta spelare och även om han inte klev fram i finalen så är mittfältaren värd det priset. Han gjorde enormt mycket nytta för sitt lag och är fortsatt en de mest underskattade spelarna i världen.

Det är en trevlig utmärkelse men ingenting jämfört med att vinna VM. När jag i framtiden kommer se tillbaka på priset kommer jag att fira det men just nu känns det bitterljuvt eftersom att vi alla är besvikna, sa Modric till Diario AS efter matchen.

Avslutningsvis tänkte jag ge mig på att ta ut turneringens All-star Team. Något som är svårt eftersom väldigt många spelare har gjort bra ifrån sig, därför tar jag även ut några spelare som tar plats på bänken.

Målvakt

Jordan Pickford (England, 7 matcher, 8 insläppta mål)
FIFA valde belgaren Courtois men jag tycker att Pickford varit snäppet bättre. Utan hans räddningar hade man inte tagit sig ända till en bronsmatch, förmodligen hade engelsmännen inte ens besegrat Sverige. 24-åringen har verkligen fått sitt stora genombrott i den här turneringen.

Backar

Benjamin Pavard (Frankrike, 6 matcher, 1 mål)
Det har inte vimlat av duktiga högerbackar under turneringen men Pavard är ett undantag. Den unge backen har visat att han kan hålla en hög nivå och nu lär Stuttgart få svårt att behålla 22-åringen.

Raphaël Varane (Frankrike, 7 matcher, 1 mål)
Varane får inte så mycket rubriker men mittbacken har varit en av turneringens främsta spelare och många ser honom som en framtida lagkapten. Har stor del i Frankrikes guld.

Samuel Umtiti (Frankrike, 6 matcher, 1 mål)
Den lovande mittbacken missade inledningen av turneringen men när han var tillbaka på planen kunde han visa sin klass. 24-åringen kan bli hur bra som helst och tillsammans med Varane bildar han ett numera klassiskt mittbackslås.

Domagoj Vida (Kroatien, 7 matcher, 1 mål)
Inför turneringen var Vida något av en doldis men han har varit en av de mest färgstarka spelarna. Med sin glöd och vilja har han haft stor del i Kroatiens framgång och det är mycket möjligt att han spelat sig till ett kontrakt med en betydligt större klubb än Besiktas.

Mittfältare

Antoine Griezmann (Frankrike, 7 matcher, 4 mål)
Griezmann är lika bra i en offensivare roll men på grund av konkurrensen får han ta plats på högerkanten. 27-åringen blev allt bättre ju längre turneringen gick och i finalen var han en av Frankrikes främsta spelare. Mycket av lagets anfallsspel går via Antoine och hans iskalla straffmål i finalen satte laget i en bra sits inför fortsättningen av matchen.

Luka Modric (Kroatien, 7 matcher, 2 mål)
Var ganska medioker i finalen men i övrigt har Modric varit enastående. Stod i matchen mot Argentina för ett av turneringens finaste mål. Fick ta emot priset som turneringens bästa spelare och det är få som hellre skulle ge någon annan den utmärkelsen.

N’Golo Kanté (Frankrike, 7 matcher, 0 mål)
Kanté har inte samma offensiva kunskaper som Modric men få spelare slår honom när det kommer till att täcka ytor och arbeta hårt för laget. Den blygsamme mittfältaren har knappt gjort ett enda misstag under hela mästerskapet och Chelsea ska vara väldigt glada att de har honom i laget.

Eden Hazard (Belgien, 6 matcher, 3 mål)
Det har kryllat av bra ytterspelare i VM men det känns ändå som att Hazards plats är relativt given. Belgaren har hållit en hög nivå under flera säsonger och han hade stor del i att Belgien tog sig längre än man tidigare lyckats. I bronsmatchen var han väldigt bra vid 2-0 målet visade han sin klass.

Anfallare

Harry Kane (England, 6 matcher, 6 mål)
Kane stod för en blek insats i bronsmatchen mot Belgien men var annars en av turneringens främsta. Anfallaren var Englands främsta offensiva hot och med sina sex fullträffar vann han VM:s skytteliga.

Kylian Mbappé (Frankrike, 7 matcher, 4 mål)
Engelsmannen i all ära men det var supertalangen från Paris som var VM:s främsta anfallare. Tonåringens fart, teknik & fysik var imponerande och det känns som att han är i toppen för att stanna. I matchen mot Argentina var han outstanding och mängder av storklubbar är villiga att lägga upp en rejäl slant för att få honom till sig.

Avbytare: Thibaut Courtois (Belgien), Andreas Granqvist (Sverige), Kevin de Bruyne (Belgien), Ivan Rakitic (Kroatien), Romelu Lukaku (Belgien), Paul Pogba (Frankrike), Denis Cheryshev (Ryssland), Ivan Perisic (Kroatien)