Handbolls-EM: Det var (fortfarande) bättre förr

Handbolls-EM: Det var (fortfarande) bättre förr

Trots gårdagens seger mot Polen är det ändå lätt hänt att vända blicken bakåt i tiden.  

Inför gårdagen var pressen stor på det svenska landslaget i handboll, ville man hålla liv i drömmen om att ta medalj på hemmaplan såg det ut att krävas seger mot Polen. En långt ifrån lätt uppgift blev betydligt mer överkomlig efter att Slovenien besegrat Schweiz, resultatet i den matchen gjorde att en blågul biljett till nästa runda mer eller mindre var säkrad. Trots det blev det en hel del spänning i matchen, ett starkt målvaktsspel gjorde tillslut att det blev seger med 28-26 men det finns ändå anledning till oro.

Förlusten mot Slovenien häromdagen gör att vägen till en medalj blivit bra mycket längre än man på förhand hoppats, poängtappet gör att Sverige går in i nästa runda helt utan poäng och det lär därför krävas minst tre segrar av fyra möjliga. Om ens det räcker. I nuläget är det inte bestämt vilka lag som kommer stå för motståndet men en sak är säker – det krävs att Sverige höjer sig ett par snäpp. Hittills under turneringen har målvaktsspelet varit det stora glädjeämnet, speciellt Andreas Palicka har storspelat mellan stolparna men framför honom är försvarsspelet habilt och även i offensiven finns det klar utvecklingspotential. Att bara ha en vänsterhänt spelare centralt i banan riskerar att bli ett stort problem i längden, det är ofta där lag har sina matchvinnare och tomrummet efter Kim Andersson syns allt tydligare.

Det är alldeles för tidigt att döma ut Sveriges chanser till ett lyckat mästerskap men känslan är att det finns en hel del att slipa på inför sommarens olympiska spel (än är ingen biljett till sommarens höjdpunkt säkrad). En spelare som saknas i EM är Mattias Zachrisson, kantspelaren är skadad och med honom tillbaka i laget skulle OS kunna bli väldigt trevligt. Detsamma gäller nyss nämnda Kim Andersson, han har tackat för sig flera gånger men ett sista olympiskt spel borde ändå locka för 37-åringen som skulle kunna bidra med både rutin och ett skott som fortfarande håller internationell klass. Skulle man få drömma vore en comeback av Jonas Källman också välkommet, vänstersexan säger sig vara färdig med landslaget men förlängde i höstas sitt kontrakt med Pick Szeged (i Ungern) för ytterligare ett år. 38-åringen är inte lika rapp i steget som tidigare men håller fortfarande till på en relativt hög nivå och skulle vara ett bra komplement till Jerry Tollbring som fortfarande har svårt att leverera stabilt i match efter match. Att slänga in Källman titt som tätt vore perfekt.

De senaste åren har Sverige varit relativt lyckosamma i mästerskap, i OS 2012 blev det som bekant silver och så sent som 2018 gick man till final även i EM men det är ändå lätt att vända blicken ännu längre tillbaka. Det finns många riktigt duktiga spelare som är aktiva men 90 och 00-talets stjärnor glimrar fortfarande betydligt mer. Vem saknar inte att ha bolltrollaren Johan Petersson ute på kanten eller se Ljubomir Vranjes, en av världens bästa genombrottsspelare, ta sig igenom försvar efter försvar? Känslan att se Magnus Wislander lunka hemåt efter ytterligare ett mål är lätt att sakna, likaså Staffan Olssons långa hår och välplacerade skott –  den fenomenala målvaktsduon Peter Gentzel och Tomas Svensson ska vi inte ens prata. The list goes on.

MATCHFAKTA

Polen – Sverige: 26-28 (13-14)
Polens målskyttar: Sicko (8), Gebala (3), Moryto (3), Syprzak (3), Madjzinski (2), Przybylski (2), Chrapowski (2), Piitowski (1), Dawydzik (1), Olejniczak (1), Czuwara (1)
Sveriges målskyttar: Gottfridsson (5), Ekdahl du Rietz (5), Nilsson (5), Pettersson (5), Tollbring (4), Henningsson (2), Thurin (2)
Straffmål: 2-3
Publik: 11061 (Scandinavium, Göteborg)

Hur långt tror du Sverige går i EM?

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste artiklar

Kategorier

Taggar